Alla inlägg under mars 2011

Av Emma - 23 mars 2011 15:17

håll i hatten, kamrater! Det är bara vintern som blåser förbi med hjälp av supermånen och lite sånt. men detlugnar nog ner sig snart.


Det är roligt att dela hem med någon. Det är nästan som att dubbla alla känslor. Framförallt sånt som är roligt. Som att planera hur hemmet ska se ut. Vi har väl ungefär femtusen projekt som inte har kommit längre än till tankestadiet, med det är nästan dessa projket som är roligast. Där det inte krävs nåt arbete utan att fantasin får härja fritt. det gillar jag. fantasifull bärsärkargång.


och så har jag tänkt ganska mycket på dethär med skrivstil idag. eller. från det jag såg en fint skriven lapp som  det stod limpa mjölk pålägg på (ska inte gå in på livsberättelsen jag författade i mitt huvud, men vilket liv kvinnan som skrivit lappen har levt!). framtidens ungdomar kommer inte få snirkligt författade födelsedags- eller julkort. för skrivstilen håller på att dö ut. Och det tycker jag är förfärligt  sorgligt, för det är så fint med omsorgsfullt nersnirklade bokstäver.


Ska inte dagens ungdom få ha en sån fin barndom som jag haft? Med fint skrivna kort där varje bokstav är som en större gåta?


(Fast min barndom har ännu inte tagit slut, för jag får fortfarande snirkligt författade kort till de flesta högtider man kan fira. Tack Farmor!)

Av Emma - 12 mars 2011 11:20

hemskt!

Det är liksom bara hemskt och ofattbart alltihopa, men ändå så är det ju en evinnerlig tur att det är Japan som blivit drabbat. Japan är det landet i världen med bäst beredskap för sånna här situationer. Men likväl är det fruktansvärt! Speciellt nu med kärnkraftsverket som exploderat och där det läcker ut radioaktiva ämnen, också. Som om det inte va nog med jordbävning. Och tsunami.


Ändå kan jag inte låta bli att reflektera mest över det tåg som är spårlöst försvunnet efter tsunamin. JAPAN SOM HAR FÖRSENINGAR I TÅGTRAFIKEN MED I SNITT ½ MINUT PER ÅR har helt plötsligt tappat bort ett tåg. Det är synd för statistiken tycker jag. (och såklart är det synd om människorna, familjerna och alla andra anhöriga till de som omkommit eller ännu inte hittats)


Och.

Inte för att jag kan relatera till nåt utav alternativen över huvudtaget. men jag känner mig ändå lite brydd. Vid Haiti-katastrofen fick vi lära oss ett nytt ord. Magnitudskalan. Det var ersättare för Richterskalan om jag inte minns fel. Men nu. När det pratas i både Richter och Magnitud-termer blir jag alldeles förvirrad. Vad är skillnaden? Vilket ord ska man använda?


Och vilket är värst? 6,7 på Richter eller Magnitud-skalan?

Hjälp en kvinna i kunskapsnöd!


(Å så va det ju dethär med det vanliga gunget. Här har ni det)

Av Emma - 4 mars 2011 23:25

Läste en artikel om en man i Hudiksvall. Som samlade på fåglar. Ovanliga sådana. Och ganska många. 13983 stycken närmare bestämt. Och alla mer eller mindre ovanliga eller fridlysta. Snubblade i samband med artikeln över en bild på tre tranor, 10-15 höns och en sångsvan, och tänkte en stilla tanke att det är en fruktansvärd tur att jag på något sätt inte haft med detdär att göra.


Jag kan inte på något sätt se mig tillsammans med 13983 fåglar. Överhuvudtaget. Framförallt inte inomhus. Även om mannen i fråga gjort goda gärningar när han faktiskt sett till att avla fram fler djur av dessa ovanliga varianter. Men ändå. Han har ju gjort mer skada än nytta! Alltså,13983 fåglar inomhus (!) däribland tre tranor och en sångsvan. Det är HEMSKT! Så gör man inte. Speciellt inte mot fåglar. (eller andra djur såklart) Om man nu inte har ett Zoo, då förståss. Men då får/kan de ju vara utomhus.


Men jag antar att man måste ha nåt slags tillstånd om man vill ha Zoo. Och fler sorters djur än bara en art. Och inte kan man väl bara åka å samla in djur hur som helst?


Nej. Det går verkligen inte för sig.

(Men jag undrar ändå hursjutton han har burit sig åt när han tagit in alla dessa djur. Särskilt intresserad är jag över tranorna, eftersom de är ganska skrymmande och högljudda. Och, gud förbjude, tänk om han även hade en struts!)


Vill man själv läsa om mannen kan man få göra det här.

Av Emma - 4 mars 2011 12:20

Det finns några grejer som är sjukt irriterande i vardagen. Tillexempel som när man* diskat, och sen kommer på att man kanske skulle äta. Hur stor är lusten att faktikst äta, trots att man är skithungrig, när man precis har diskat? - Nej, inte så stor.


Eller som när man precis varit ute med soporna och upptäcker ett yttepyttelitet mjölkpaket som inte kom med. Hur gärna springer man ner 4 våningar bara för det lilla mjölkpaketets skull? - Nej, inte så jättegärna faktikst.


Eller när man tvättat och sedan på kvällen i stort sett fyller tvättkorgen igen med tvätt. Evighetsarbetet i hushållet tar ju fanimig aldrig någonsin slut. Inte för att jag tycker det är jobbigt, men jag blir alltid lite ledsen att tvättkorgen aldrig kan vara tom.


Och det värsta av allt. När man läser intressanta böcker men måste, MÅSTE, läsa  lite i taget för att man inte ska koka över av ilska, igenkännande och känsla utav otillräcklighet. Boken jag talar om just idag finns att hitta här.



* Man är i detta fallet jag. Säkerligen någon mer. Hoppas jag. Pliis?

Av Emma - 3 mars 2011 20:10

Schulmanbröderna blir äldre och snällare. Yngsta brorsan, Calle, tappade all blogglusta för några dagar sedan. Han ville ha en utmaning.


Han fick en utmaning.

Och nu tycker jag att vi hjälper honom att ha möjligheten att hjälpa andra. Det enda som behövs är ett klick, och för det klicket skänks pengar denna månad till ett barnhem i Uganda.


Klicka HÄR om du är en välgörenhetsmänniska som tror på godhet och bistånd.

Och om du inte är en sån människa, så klickar du här.


Skapa flashcards