Det började med en dröm jag drömde hur mågna gånger som helst när jag var liten. Att vi hade kalas mitt på sommaren hemma hos min mormor och morfar och att hela släkten var där och vi äter smörgåstårta och dricker hemmagjord saft. (fråga inte om kombinationen, jag var mellan två och fem år när denhär drömmen var som mest frekvent!) Sen kommer det iaf en drake och sprutar eld på alla deltagare i tillställningen och mormor ropar desperat efter min farmor som hon kallar BL att hon måste plocka ner Emma ifrån syrenträdet. Hela kalaset brinner upp, men alla överlever och huset stod kvar.

Jag vet inte varför det är så som det är. Varför jag ibland drömmer drömmar som skrämmer skiten ur mig. Nästa dröm, som jag drömde när jag gick i tvåan på gymnasiet var än mer hemsk. Jag vaknade av ett ryck (och grät förskräckligt mycket) för att jag drömde att jag hade långt framskriden cancer, så långt att mamma satt på min sjukhussängkant och förberedde sig för sin dotters död. Om jag ska plocka fram en känsla av absolut obehag (vilket också späder på min absoluta dödsrädsla) så är det denna dröm. Jag mår så sjukt illa bara av själva tanken. Lyckligtvis har jag bara drömt detta en gång.

Och så inatt då. Jag drömde att jag vägde 111 kg. Det finns många som väger 111 kg, men det gör inte jag. Och obehaget jag känner i kroppen går inte att beskriva. Nu ska jag ut och köpa julklappar och se det som motion. Jag har en sisådär 50 kg att bränna bort och någonstans måste man ju börja. Det är förövrigt -10 här idag, och jag har kjol på mig. (nu undrar ni varför i helvete jag inte byter om) Kanske återkommer om hur dumt det var att gå ut i kjol. kanske berättar jag min taktik om hur jag inte frös. Håll tillgogo!

(Önskar mig ÄNNU MER  detdär löparsetet i julklapp nu, förövrigt. 111 kg.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

en såndär som gör kort i parti och minut till födelsedagar och jul. och kanske för att vara rar om någon slagit sig. jag gillar också att slå in fyrkantiga paket med dubbelhäftande tejp.   och nu har min familj ett årligt event i februri som hete...

Nu håller vi alla tummar för att Thomas Bodström blir partiledare och att Per Nuder och Sven-Erik Österberg inser att det är 2012 och att domedagen/skärselden/ragnarök/armagedon är nära, att dom äter pepparkakor hela året och att de stannar på sina (...

STOPP! jag fattar la att jag inte posta två inlägg på raken, det är ju som att spamma! (alternativt att tro att man är någon slags storbloggare som tex Blondinbella eller Alex Schulmans fru). men hey! nu är det så att jag vill berätta mer än att jag ...

jag vet inte hur mycket jag ska erkänna här vad gäller detdär med löpningen. jag kan få det att låta som att jag idag bara tog den lilla sträckan "Brunnsbo runt" eftersom det var så längesen jag sprang just den (för att få det att låta som att jag ju...

Nu ska vi prata hobbies vänner. för det har jag väl kanske några stycken. jag pysslar ju... å så har jag ju en såndära lika-som-bär-grej. kan inte hjälpa det. det är som en drog. och här kommer dagens lilla bidrag.       Rihanna?             ...