På ett år händer det mycket.

Jag kan nu, såhär i efterhand, erkänna att jag var ganska bitter förra året på alla hjärtans dag. jag kan inte minnas när jag senast var så vass i tonen som i just det inlägget. herregud! Jag har väl förvisso en viss poäng i det jag skriver, men ibland tar jag i lite.

Det såg ut exakt på detta vis förra året på denna dag:
Idag är det Alla hjärtans dag. Vartfan är världen påväg om man behöver en  speciell dag för att visa uppskattning? Om man inte kan göra det på vilken dag som helst så är man fan inte värd att få uppskatta någon över huvud taget. Jag är inte det minsta bitter. Jag tycker bara det är sorgligt att man inte kan inse att man tycker om varandra lika mycket den 24 oktober.

Just dedär orden att om man inte kan visa uppskattning vilken dag som helst så är man inte värd nån uppskattning alls.. godegud. Det var hårda ord. På gränsen till jävligt bittert. Är det nån som minns varför jag var lack på alla hjärtans dag?

(24 oktober är förövrigt FN-dagen. Nyttig info.)

Livet, mina damer och herrar. Det är det jag ängar mina dagar åt numera. Jag andas inte blogg längre, och vet ni? Ibland saknar jag det somfan, men sen kommer jag på migsjälv. Jag kan inte förstå varför jag ska hålla på och skriva en massa dynga här när det finns folks som skriver dynga bra mycket bättre än mig. Men ändå.. jag måste titta till det lilla bloggbarnet nångång lite då och så, och just idag är det en sådan dag.

Det har hänt många, lite underliga, saker de senaste dagarna. Och det är inte underliga saker som i att det är hemskt. Det är jävligt kul helt enkelt. Allt är bara roligt. Det är göttare än körv, och det säger inte lite.

youtubeklipp. Bra musik.

Nu är det lördag. Och alla hjärtans dag. Nuff said.