idag har jag irriterat mig.

för det första så sa hon att patriarkat var samma som "mannen på topp". Jag satt bredvid. Ni fattar ju. Jag knäcker mig totalt, och föreläsaren säger "fler än jag som gillar det". Så avspänt är det på programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Sen snor hon allt jag skriver och säger.

Himlen är oerhört vacker idag, people. Sådär så man vill ligga på taket och titta på när solen går ner, för det är precis så vackert det är. Lugnt, fint och harmoniskt. Lite som livet...

jag har ingen poetisk energi alls just idag.

Jag skulle liksom vilja få till ett såntdär supermegabaoutaroligt inlägg som handlar om precis ingenting. Men jag orkar inte tänka. Eller, jag kan inte tänka. Jag är alldeles för nöjd och glad och trött för det.

Däremot kan jag säga nåt jävligt tråkigt. Jag kan säga kön, genus och socialisation. Lek, upplevelse och lärande. Queer-problematik och sist men inte minst så kan jag säga 923 sidor på 10 dagar. 92,3 sidor om dan ska jag snitta nu. Jag får nog sluta vara Emma Lilja i några dagar framöver. Det räcker fint med att vara en asocial och något förvirrad 21-åring som sitter vid köksbordet och tittar på hur sommaren blir höst på galgberget samtidigt som jag läser 92,3 sidor om dagen i tio dagar. Vet ni hur mycket löven kommer ändra färg på dessa tio dagar? Från mossgrönt och fräscht till bajsbrunt och prassligt. Löven går en härlig tid till mötes. Det är nu de ska dö. MOAHAHAHAHA.

(i ärlighetens namn är jag bara lite less på att jag enbart ska plugga nu i några dagar. Jag gillar hösten egentligen. Mycket. Kanske rentav mest.)

Jag delger er detta. Det är fan roligt.

Mellanstadieklassen fick i uppgift att skriva en faktauppsats om kossan. Här
är ett av bidragen... Har du funderat över hur många sidor en ko har eller hur
det kan bli ost har du svaren här. Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv. Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan. På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall han något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu. På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bortflugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar. På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör. Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och närmjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyraben... Dom heter ko-fot. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu. Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur. Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas tillsnickaren. Det kallas återanvändning.Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.

 Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

Jag bara undrar. Vad är det som får amerikaner att tro att jag, som ung tjej och fattig student, vill köpa viagra?

sluta maila mig nu, för jag är trött på viagramail.

jag har gått på stan med fia nästan hela dagen. och sen, när stanpromenaden var slut så gick vi hem.

Och nu kommer jag få gå vart jag än ska, för nån har råkat tro att min röda, fina, underbara cykel är deras. Men intefan deppar jag för det, det är ju himla nyttigt att spaknulera istället för att cykla. Jag förbränner säker 10 kcal mer i timmen på att gå. WOHO! det betyder att jag kan käka typ en banan mer om dagen. Fan. Ge tillbaka min cykel. Snälla.

I spelet yatzy är det bästa man kan få en jävla massa sexor. Sex är bra i yatzy. Nu har jag bara några små, små saker jag vill berätta om yatzy. När man spelar yatzy är det himla viktigt att man är tyst, om man inte är det när man lirar så kan grannarna inte sova. Dessutom så har inte storleken på tärningarna betydelse för hur bra man är. Det är när man har spelat ett helt parti Yatzy, och samtidigt varit knäpptyst, som man har vunnit. I alla fall i min värld. Dessutom  vet jag inte om jag tycker att det är helt okej att spela yatzy långt efter 12 på natten. Speciellt inte om man ska slå tärningarna mot en vägg och dessutom göra det i otakt. Hur kan ett par tärningar låta så dunkigt?

Om ni nu tycker att yatzy är ballt, så kanske nu ska tänka på att Peter Jöback också har spelat yatzy. Och han har inte bara lirat på skoj i strumplästen, han har spelat på skoj i damasker.

Annars så undrar jag lite när damasker ska bli mordernt igen, om man är utanför det militära livet. När blir damasker på modet?

nu när det snart är höst så vill jag ge er en favorit i repris från när det NÄSTAN var vår. Varsågoda.

Ett stycke västgötsk landsbyggd.

Det är vad mina ögon skådat idag. Idag har vi gjort den årliga resan till alla fågelskådares mecka, Hornborgarsjön. För en som mig, som fullkomligt hatar fåglar, är dethär inte den roligaste resan jag gör. Men jag mår inte bra om jag inte gör den. Det blir inte vår om man inte tittat på trandansen, och dragit de sedvanliga skämten. Vet ni hur man gör när man räknar alla tranor? Man ställer dom i sjön mitt i natten, räknar alla ben och delar med två. Trandansen i Hornborgasjön är en köttmarknad värre än Kåren, och idag slog de rekord. Över 14.000 tranor.

Undrar hur många av tranorna som kommer till Hornborgarsjön och sen tänker: I år ska jag fan inte dansa, jag ska bara stå här i ett hörn, dricka lite träskvatten och titta på. För av gårdagen att döma verkar det vara ganska många av Homo sapiens som tänker så. Lika bra att ha så tråkigt man kan, man vet ju aldrig när man dör. Och då kommer ju allt vara trist, lika bra å öva på skiten.

Men, i alla fall, när vi åkte dit så åkte vi igenom Gudhem. Det är en himla mysig by. I Gudhems kyrka kan man ju tänka sig att gifta sig. Synd att kyrkan ligger granne med en kriminalvårdsanstalt och en missbruksinrättning. Staketet till missbruksstället, som förövrigt kallas Tôrken, var högre än det till kriminalvårdsanstalten. Fan vad mycket man kan se i Västergötland.

Vilken meningslöst inlägg. Det är iaf så min dag varit. Händelserik till max.

Och även om jag hatar fåglar så kan inte ens jag förneka att det är speciellt när hela himlen är full av tranor som flugit från Tyskland bara för att ragga.

Där har vi nåt att ta efter, vänner. Vi borde satsa på att ragga när vi väl träffas.

Ibland vill man bara garva åt livet och utvecklingen av detsamma. Jag har en vän, tillika f.d granne och lagkramrat, som heter Caroline. Carro hade, precis innan jag flyttade, lite trubbel med bilkörningen. Hon kunde liksom inte få till det riktigt, och när hon hade kommit så långt att hon körde på treans växel ville hon helst av allt bara hoppa ut genom fönstret och låta bilen köra sig själv. Så gick det inte att göra, ju, så det va inte så ofta Carro valde att lägga in treans växel utan hon körde på tvåan. Det är lagom. Jag kommer ihåg dendär känslan när man inte fattade att bilen inte funkade som en cykel, man kan inte köra på vilken växel man vill för bilen mår inte bra då. Nu är det så att Carro snart fyller 18. När jag fyllde 18 var jag stor och intelligent och förstående och allt detdär. Carro är bara en liten, liten skit som aldrig kommer bli äldre än 13 (okej, hon KANSKE kan bli 14 på sin höjd).

Jag pratade lite med Carro förut, och jag var naturligtvis tvungen att fråga hur det gick med växlingen. Det märks att man bott därifrån ett tag nu, för Carro har inte bara lyckats med bedriften att växla till, och köra på, femmans växel utan att hoppa ur bilen. Hon har även varit uppe i den aktsamma hastigheten av 80 km/h.

Snart kommer hon sluta hålla händerna i kvart i tre på ratten, och snart håller hon en hand på växelspaken. Och en stund efter det håller hon ratten mellan tummen och pekfingret samtidigt som hon pratar i telefonen och kollar hur hon ser ut i solskyddet. Och långt innan hon har gjort allt  detdär så har hon börjat sucka åt övningskörningsskyltarna.

Dethär mina damer och herrar, det är livet. Livet.