klockan är kvart över nio på kvällen. Det är mörkt ute och det regnar och blåser. De varnar för att det ska bli en höst med mer skitväder än på länge. Jag är ganska glad för det. Man får sitta inne och ha tända ljus, läsa böcker och dricka te.

På Stora Torg i Halmstad ligger det massa buketter, tända ljus och handskrivna lappar. Det är en stor tragedi dethär med cykelolyckan. Alla känner någon som är illa berörd, även jag. Det skär i mitt hjärta när jag tänker på att någon inte kommer få träffa sin mamma nån mer gång i livet. Aldrig mer. Jag får kalla kårar och hoppas innerligt att jag träffar min mamma imorrn. Det ser i alla fall ut så just idag.

Jag gillar ju detdär. Spela en roll, gå in i den och vara nån annan bättre än vad jag är migsjälv. Ett klockrent exempel är mina Leica Dicomar-program på gymnasiet. Jag kan inte rå för att jag älskar detdär livet, litegrann.

Men numera är jag ganska lugn och stilla. Det närmsta jag kommer nåt slags teateri är när jag leker knäpp-upp med migsjälv. Och det enda jag gör då är att jag knäpper upp miga byxor. Mitt liv är unbuttoned, precis som Levi's nya slogan "Live unbuttoned". Det är jag, det.

Jag tycker bättre om ihopskrivningar än särskrivningar. Jag är med och utvecklar det svenska språket. Men bara på bloggen. Allt viktigt jag skriver, skriver jag naturligtvis på  korrekt svenska.

Idag lovade jag ju ett ganska trevligt inlägg om källsortering och lukt. Och dethär inlägget grundar sig helt och hållet på alldeles för myket tid att tänka. Men jag har kommit på en sak till. Min klass ha lektion två gånger i veckan måndagar 9-12 och onsdagar 12-15. Om man har två tider att passa på hela veckan, hurfan kan man komma försent då? OCH, kan man med sig själv om man nu kommer försent till VARENDA lektion? Jag pallar inte det.

sådär. Nu kan vi börja ägna oss åt källsortering, för det är sånt jag grunnar på alldeles för mycket. Och egentligen vet jag om att min tanke är helt störd, för att det finns inga soprum som är så stora som det kommer krävas om min idé får fäste (vilket jag itne hoppas att den får för den är störd.) Men jag tänte såhär: tänk om man börjar källsortera allt. Så i vårat soprum på gamletull skulle det finnas sopkärl (Sjunne har lärt mig att det är så det heter) för allt. Inte bara kartong, glas, hushållssopor, metall, tidnigar osv. ALLT. Man ska ha kött i en, potatis i en, sås i en, skolmaterial i en och pasta i en. FATTA va sjukt mycket man skulle behöva sortera. Jag vet att det är lite av ett stört beteende att tänka så, och jag får bilder i huvudet. Hur alla står i typ en kvart och öppnar sina soppåsar och sorterar noga. Jag gillar tanken.

Sen har jag nästa tanke. På Gamletull får man inte lukta som man vill, för man får inte ha sitt eget tvättmedel eller sitt eget sköljmedel för det kommer färdigdoserat och klart i en massa slangar från taket ner i tvättmaskinen och vidare ut i världen. Tanken är ju såklart jättegod, studenter behöver inte köpa tvättmedel och de har valt nåt miljövnäligt som dessutom doseras i förhållande till tvättens vikt. Och då tror jag såhär: Folk som bor på gamletull kan känna på lukten vart nån student bor, eller rättare sagt vart den inte bor. Bor man på gamletull luktar man likadant som alla andra gamletullare, och därför dras man till varandra.

Kärevärld. Jag har fler störda tankar på lager. Vänta bara