Alla inlägg under maj 2008

Av Emma - 18 maj 2008 19:12

På söndagar är livet bra. Det är fotboll. Det är trevligt.


Idag torskade vi mot Hjo. Det känns inte så jävla gött. Jag gjorde inte mål. Det är inte jävligt bra. Snarare tvärt om. Ibland tvivlar jag lite på migsjälv när det gäller detdär fotbollsspelandet. Varför håller man på? Vad får man ut av att sparka som ett jävla as på en boll? Men svaret är så självklart så det finns inte. Det är det roligaste jag vet. Och jag älskar att få göra det tillsammans med 16 av mina bästa kompisar. Det är nåt speciellt med Skultorps damlag, det är det. Vi är ett gäng ganska färgstarka personligheter. Vi ger och tar, tar och ger, och mår jävligt gött ihop.


Jag tycker vi ska ta tillvara på det var och en är bra på, istället för att skapa ett monsterlag som vi inte är. Vi spelar fotboll i division 5. Det är den lägsta divisionen i Västergötland. Den lägsta. Vi vill väl förvisso bli bättre, men varför inte göra det till det som det faktiskt är? Det är en lek. Det är inte blodigt allvar. Det är roligt, men inte till vilket pris som helst. I en liten förening får man acceptera att saker och ting inte är perfekt, och duktiga spelare går till andra klubbar. Det är så det är. Från och med nu så kör vi in hela jävla handen i mitten på ringen och gapar till allt vad vi orkar för att vi ska göra det tillsammans. Vi ska inte göra det för att vi måste eller för att vi skulle kunna. Vi gör det för att vi helt enkelt bara vill spela fotboll. Och det är så enkelt det är. Vi vill spela fotboll.

Av Emma - 17 maj 2008 19:55

Ibland kan jag sitta och titta på min egen kropp i evigheter. Jag brukar tänka så konstiga tankar som "tänk att dehär benen har varit i min mammas mage", och så tar jag lite på benen. Och tänker vidare "är det verkligen helt säkert att det är samma ben. Ingen som bytt ut dom, fast jag inte kommer ihåg?" Jag vet att det känns som om jag är fem år när jag säger det. Men jag är helt förundrad och förtrollad över att kroppen fungerar. Tänk att hela kroppen hänger ihop. Jag tycker det är helt fantastiskt att vissa kan gå ner i spagat och andra knappt kan lyfta på ett ben. Vi är så himla olika, även fast det mesta ser likadant ut på utsidan.


Jag är lika förundrad över att nästan varenda en är deffekt. Det finns inte en enda perfekt kropp. Jag vet att mina lilltår sitter helt fel. Jag är plattfot. Jag går likadant som pappa, men några slags knyckiga rörelser. Men vadfan ska man göra? Jag ser ut sådär, med helt missbildade lilltår. Och en käke som låster sig. Och lillfingrar som knakar. Och alldeles för överrörliga leder. Och händer och fötter som fryser konstant. Tänk, jag har tillmed haft hjärtfel. Jävlar vad jag måste fungera dåligt. Men det gör jag inte. Jag fungerar, jag kan röra på mig och jag kan röra vid andra.


Om ni ville veta har jag exem på ögonlocken också. Deffekternas deffekt. 

Av Emma - 17 maj 2008 18:46

Alla vet ju vad det betyder. Åsa fyller år, och jag har glömt att min bästa kompis fyllde 20 för två dagar sen. Johanna, du borde hata mig nu. Med all rätt. Jag som aldrig glömmer bort en födelsedag glömmer bort den allra viktigaste iår. Fyfan, jag mår dåligt. Förlåt?


Vad 17 maj mer betyder. Norges nationaldag.


Och en konversation á la Claéson-Lilja
Mamma: Arne, glöm inte att ta bort dedär körsbärsgrenarna. De kittlar en på näsan.
Pappa: Det blir en synergisk upplevelse. Man ligger i stolen på terassen och har det bra, samtidigt som grenarna masserar en i hårbotten...
Mamma: Eller kittlar en på näsan.
Pappa: Det kan faktikst vara ganska bra om man mår lite pyton.

Av Emma - 16 maj 2008 14:18

What's the use of beeing a millionaire if I cant have you.
Vilken fantastiskt fin textrad det är.


Det finns två saker man absolut inte får säga till mig. Det första är att jag har snygga kläder, då får jag hybris. Det andra är att man påpekar min solbränna, och dessutom tror att jag har varit utomlands. Inatt på jobbet har jag fått höra båda. Då kan man ju inte jobba. Då slickar man bara pälsen och mår så jävla bra. Jag kan tydligen bära upp mina sjukhusläder.


Det va som fan. Pimp my smurfdräkt.

Av Emma - 15 maj 2008 19:21

ÅH! vad jag hatar migsjälv när jag kommer på saker om mig som jag inte visste att jag gjorde, kunde eller kände. Och jag tycker nästan ännu mindre om migsjälv när jag märker att saker jag är jävligt bra på bara försvinner.


Som detdär med tillgivenhet och hängivelse. Fytusan, för några år sen var jag både så hän- och tillgiven att det va för mycket. Jag var en såndär äcklig flickvän som bara skulle träffas hela tiden, och jag gav upp allt som hade varit mitt liv innan. Jag tycker inte om den jag var då, och jag har lärt mig fruktansvärt mycket av det. Sen dess har jag varit singel. Jag har varit hängiven och tillgiven de som jag har råkat bry mig om under tiden. Men jag har knappast aldrig vågat falla för någon fullt ut. Jag har varken velat eller vågat. Jag har varit rädd för migsjälv. Rädd för att bli nån jag absolut inte vill vara. Det är jag inte längre. Nu är jag rädd för den jag är idag. En person som mest är blind och inte ser det underbara som tydligen finns precis runt hörnet. Som inte vågar se för att det kommer förändra livet för mycket. En tjej som älskar det livet hon har levt så mycket att hon inte vågar släppa taget om det. Jag är rädd att jag blivit nån som jag inte vill vara. Igen.


Jag är rädd att jag börjat tänka alldeles för mycket som Johan. Och det är verkligen inte bra. Jag är för tillgiven migsjälv, och det är mitt största bekymmer.


...och ändå är jag så jävla trött på singellivet.
(hej schizofreni)

Av Emma - 15 maj 2008 16:18

Jag har hittat nåt som jag tycker är skitbra.


Jävligt smart. Jävligt bra. Men dessvärre inget för min ekonomi. Men ändå. Jävligt gött tänkt.

Av Emma - 15 maj 2008 15:24

is a friend indeed.


Idag har jag och Johanna bekymmer. Det är tur att vi har varandra.


Fick mail från VHS förut. Först blev jag jätteblad, och trodde det va preliminärbesked på antagningen. Det var det inte. Då blev jag lite deppig igen. För att senare bli ännu gladare än vad jag var redan från början. Jag har helt plötsligt fått mina 30 hp för sista terminen förra året. HURRA! Det tog bara ett år. Nu är jag bombsäker på att jag kommer in på Programet för sociologi och socialt behandlingsarbete.


SÅ här sitter man, med 60 fräscha högskolepoäng.

Fyfan va jag är bra!

Av Emma - 14 maj 2008 13:41

Jag har efter lite research förstått att Österrike är ett land där många märkliga saker händer. Jag vet att jag just precis drog alla österrikare över en kam, men det är inte så jag menar. Det jag menar är att jag tycker dethär är lika stört som det som Fritzl gjorde, och att det är märkligt att båda sakerna äger rum i Österrike.

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22
23
24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards