Jag kan inte säga annat än att det är knäckande till tusen när det enda man vill är att prata lite, kanske till och med bara säga hej, mitt i natten, och det enda man får är en arg blick och raska steg i motsatt riktning.

Sen när det händer flera gånger. Då blir jag paranoid och tror att det är nån slag samansvärjning. SÅ, alla Sveriges män som känner mig. Berätta gärna, vad fan har jag gjort? 

Jonas var iaf snäll. Men det var väl ingen nyhet.