Alla inlägg under april 2008

Av Emma - 30 april 2008 16:26

Idag har jag jobbat, TRO DET ELLER EJ! Och på  det stället är det gött. Först var det frukostfika, sen läsa Se&Hör, sen käka lunch, sen var det bio och efter det var det eftermiddagsfika. Hajja vilken GO dag. Synd att det inte varit så himla göörfint väder. Då hade det tillåmed vart gött å cykla.


Eftersom jag inte ville se Ice Age på bio, så satt jag utanför biosalongen med all övrig personal. Och pratade om allt. Så sa plötsligt T (som inte är personal) att han hade över 300 filmer hemma, och om jag ville skulle jag mer än gärna få se på allihop med honom. Han fyller 29 iår, så det va ju lugnt. (öh? jag fattade inte vad åldern hade med detdär å göra, men iaf så var det) Då sa jag att det var snällt, men jag kan titta på film hemma. Då undrade han om jag va singel, så det sa jag att jag inte va. Och det kändes förjävla gött å säga det, sådetså! Då skulle jag säga till honom när det va dags att göra slut, för han va intresserad. Jag var den vackraste han någonsin sett. A höll med. Men HAJJA att jag är poppis.


Det finns inte en enda cookie i Skövde Kommun som inte tycker jag är fantastiskt underbar. Sånt är ju bra för egot.



Av Emma - 29 april 2008 14:30

Det här en en jättetrevlig låt. Och eftersom jag skrev så fint om mamma och hennes tålamod i förra inlägget så tillägnar jag denhär låten till pappa. Jag tycker han förtjänar det. 10000 Motherfuckers heter den. och det är Jason Mraz som sjunger. Jason, som för 2 år sen kom ut med I'm yours första gången har inte har blivit uppskattad förns nu, när versionen som spelas på radio tillåmed är sämre än den första.


Alla borde lyssna mer på Jason.

Av Emma - 29 april 2008 14:15

Dethär inlägget skriver jag ENDAST OCH ENKOM av anledningen att det ser så himla dumt ut om man lägger in tre youtubeklipp på raken.


Så nu ska jag berätta om när jag var liten och min mamma behövde energi, eftersom jag var ett väldigt krävande barn. När jag kört runt med mamma överallt, och spelat hundranittio olika spel (för det var det enda jag ville göra när jag va liten) och vunnit i varenda ett, helt utan att fuska, så behövde mamma energi eller kanske en liten paus. Jag var somsagt jävlgit jobbig. Vann jag inte i spelen gick det inte å prata med mig, jag smällde i dörrarna så dom hoppade av gångjärnen, jag skrek och gormade och var egentligen en riktig snorunge. Men jag kunde vara ganska gullig också. När mamma hade blivit sådär jättetrött på mig så la hon sig oftast på soffan, å då fick jag dåligt samvete för att hon inte orkade leka längre. Du kunde jag gå fram till soffan för att först säga förlåt, och så förlät hon mig för att jag va så söt. Sen frågade jag (samtidigt som jag stack fram mitt pekfinger) behöver du ladd? Och om hon behövde det så satte hon sitt pekfinger mot mitt å så sa vi ladd ladd ladd. Tillslut var hon så laddad att vi kunde laga vattenmat och bjuda Elin på det, eller åka rullskridskor, eller spela ytterligare ett spel, eller gå till Linus och Ulle, eller spela fotboll, eller badminton, eller göra snögubbar, eller gå en promenad i på berget, eller plocka blommor eller nåt annat idylliskt man kan göra i Skultorp.


Jag hoppas jag får barn helt utan vinnarskalle, som helst av allt bara vill sitta still och samla frimärken. Får jag en unge som är som jag hoppas jag att det finns en tålmodig pappa. Jag känner att jag är helt  lost på hyperaktiva barn.

Av Emma - 28 april 2008 15:06


När jag lyssnar och tittar på dethär gråter jag. Vad gör ni?

Av Emma - 28 april 2008 14:52

Det finns en användare på Youtube som heter Wasp.


 Jag so har sträckläst Stieg Larsson vågar väl inte klicka på hans upplagda videor. Då får han tag på mitt IP-nummer, sen har nån annan allt som finns i datorn. Sen blir jag mördad, eller nåt.


Jag kan då konsten att dra allt till sin yttersta spets. 

Att inte lita på folk. Det är farligt. Att lita på folk är ännu farligare. 

Av Emma - 28 april 2008 14:42

Evelina köper spexbiljetter.
Jag läser sexbiljetter. Hela tiden.



Av Emma - 28 april 2008 14:13

var det inte ganska häftigt att ordet långtradare användes flitigt som en synonym för att pussas. Länge.


Jag tror jag ska börja säga det igen. Mest bara för att...


Men man ska kanske inte ska överanalysera. Saken är bara den att just långtradare får mig att tänka på att det är nåt långt och ganska tradigt. Men, sen så man sa ju långtradare innan man upptäckt kyssen, också. Det är också en sak som är ganska häftig. Så fort tungan kom in i bilden så var 10 sekunder ingenting. För visst var det så, för att en långtradare skulle vara en långtradare skulle den vara i minst tio sekunder. Jag kommer ihåg en gång när Johanna och Mikael gjorde 15 sekunder. Fyfan, vilket rekord!


Största och viktigaste i frågan idag, känner jag.
Frågan är bara varför jag tänker på dethär?

Skapa flashcards