Varför blir det inte som jag vill idag?

Jag vill ut och smaka på vårluften. Jag vill sätta mig och dricka fyra öl och prata skit och öva på det sociala samspelet. För det behöver jag. Jag känner mig handikappad och skittråkig bland folk. Jag är hellre tyst i ett hörn, numera. Jag tvivlar på min sociala kompetens. Det som alltid har varit min starka sida. Jag håller på att bli nån annan.

Om jag skulle va en ängel
och om jag gärna spela mespop varje kväll
och om jag klara av de bra,
då skulle de inte va jag.

Det va ju skitkul å gå ut igår.  För jag kom ut. Jag gick ut och jag hade det trevligt :) Först gick vi in. Jennie, Milla och Jag. Det va trevligt. Sen försvann Milla med Andreas, en militär från Malmö. Sen försvann Jennie med sin pojkvän Jocke. OCH, efter det hittade jag Mimmi, Sanna, Fanny och Elin. Man var i himmelriket, vänner är bäst. DET va inte illa. Snarare tvärt om.

Sen avslutades kvällen i ett halvmilslångt maraton i högklackat. Jag rymde ifrån en militär och idag mår jag inte bäst. Men vet ni? Det gör inget.

Justdet, vänner. Igår köpte jag bikini x2. OJ vad jag är nöjd över det.

Jag längtar efter våren, det är ett erkännande.